Aggrosex

En gång följde jag med en tjejkompis hem efter en utekväll. Jag har aldrig haft några sexuella tankar om henne och vi skulle bara käka godis och sova ihop. När vi sedan lade oss i sängen tog hon på sig en stor djurgårdströja som nattlinne och då hände någonting.

Jag har väldigt starka känslor mot Djurgården och i det närmaste hatar deras färger. Fattar inte riktigt hur det gick till men jag blev kåt och vi, ja vi knullade den natten. Det kan fortfarande pirra till när jag tänker på hur jag nästan hatknullade henne bakifrån slitandes i den där vidriga tröjan.

Jag hatar absolut inte henne men blev otroligt upphetsad just av att liksom knulla något jag tycker jävligt illa om. Det liknar väl kanske mer något slags rollspel än riktigt hat men, det gränsar i alla fall till något man kanske ska låta bli att säga på första dejten.

Ivan rör sig igen!

I bland annat den här debattartikeln väcks mitt hopp igen. Säga vad man vill om sossarna men de har alltid tagit ryssen på allvar.

Sedan tidernas begynnelse har han låtit sig kuvas av den ena dåren efter den andra och har naturligtvis snappat upp ett och annat smuts under årens lopp. I ryssens ryggmärg sitter en nedärvd reflex som säger; gå västerut mot svensken.

Låt er inte luras av de senaste årens småkrig i söder. När östern mullrar igen kommer dess bannor att riktas över östersjön.

Ryssen hatar oss. Låt oss för guds skull inte vara naiva nog att tro något annat.

Ryssen har alltid varit och är fortfarande ARVFIENDEN. Ni spolingar som har glömt hotet från öst sviker generationer av förfäders blod, kamp och rädsla. Har ni glömt eller har ni bara förträngt? Har våra politiker svikit i folkbildningen? Jag minns i min barndom (sent 70-tal och tidigt 80-tal) hur jag gråtande av rysskräcken sökte tröst i mammas försäkran om att vi vid ett krig skulle ta oss över gränsen till Norge och NATO. Jag minns hur jag sökte tröst i skolböckernas försäkran om att vi hade världens bästa flygplan i form av J-37 Viggen. Jag minns hur morfar med sin älgstudsare skulle mota ryssen i grind tillräckligt länge för att vi skulle kunna fly. Givetvis övergick det här i tioårsåldern till en ursinnig försvarsvilja som hela den yngre generationen verkar ha tappat.

Ivans avundsjuka blickar vänder snart västerut igen. Var så säker.

Någon saknar en kompis.

Jag gick förbi den här väggen vid Fridhemsplan för ett par dagar sedan. Hoppas det ordnar sig för dessa två vänner och undrar om det skulle funka för mig?

Du som stal min tjej (kärlek). Träd fram nu för vi kommer ses ändå förr eller senare. Kontakta Nada. Jag saknar henne.

Ber om ursäkt för den dåliga bilden. längst ner till vänster står det "Kontakta Lionbar. Jag saknar honom."

Skit samma och hur som helst... I morgon ska jag upp tidigt och jobba igen. Det var några månader sedan sist och jag kan inte säga att jag saknat det. Brukar dock säga till vänner och kollegor att jag är rastlös och uttråkad om jag inte jobbar men det är en lögn adresserad till de andra hororna och potentiella uppdragsgivare.

Kanske kan jag komma med i gratisspritsrullorna igen. Bra eller dåligt? Bra för mig. Dåligt för restaurangbranchen.