Världens fem värsta länder att leva i.

1: Norge. Detta folkloristiska disneyland ger mig kväljningar. Tänk hurtfriska, lusekofteklädda, klämkäcka göteborgare och bästkusten.

2: Nya Zeeland. Har aldrig varit där men av vad jag har sett på tv så kan man dra slutsatsen att landet består av extremsportande, adrenalinknarkande backpackers och får. På senare tid har det nog säkert flyttat dit en del lajvrollspelande alver och dvärgar också.

3: Iran. Jag gillar sprit, sex och parabolantenner.

4: Brittiska öarna. Jag gillar snygga tjejer.

5: Israel. Allt är stängt på lördagarna och modet med gula stärnor på kläderna har jag aldrig förstått mig på. Etno chick känns sååå 2005.

Jag struntade i att ta med Ryssland på listan av hänsyn till de öststatsluder som skrev i gästboken vid mitt andra blogginlägg... inte. Ryssland platsar helt enkelt inte på denna lista för att det verkar vara ett bra land att bo i. Billiga cigg, öl och fruar is the shit. Vore jag er skulle jag inte försöka flytta till Sverige hela tiden.

Trä-Hitler

I min mellanstadieskola hade vi en riktig djävul som träslöjdslärare. Han var ondskan själv och ägde de flesta dåliga egenskaper som brukar tillskrivas slöjdisar. Den skolan jag gick på då var för klass 1-6 och träslöjd började man med i fyran, om jag inte minns fel. Redan första terminen i ettan lärde man sig frukta för dagen då man skulle börja mellanstadiet och ha träslöjd i den där källaren avsedd för täljande i trä och små lintottars psyken. Ja nästan alla var faktiskt lintottar på den tiden men, det kanske jag kan orda om en annan dag.

Som tur var slapp jag ha denna Hitler i mer än någon månad varefter han ersattes av en riktigt skön och hal lirare som jag tror hette Jocke. Han var av den typen som försöker bli kompis med eleverna och lät oss sniffa lim i sexan. Det där tyckte man ju var en fantastisk utveckling av skolan, jämfört med Hitlers dagar. Nu för tiden brukar man kunna se honom driva runt på stan, käkandes fågelfrön, och dansa till ljudet av någon inre musik.

I högstadiet hade vi en gravt alkoholiserad, olycklig men snäll man som lärare. Vi brukade försöka täcka upp för honom då vi märkte att de andra lärarna var minst sagt skeptiska mot honom. Det kunde innebära att vi t.ex. fick ta på oss skulden för borttappade nycklar, eller som en gång när han var så full att han inte ens lyckades öppna dörren, så fick vi göra det åt honom. Vad vi inte insåg var att hans snällhet, som bestod i att bjuda på godis, fika hemma hos honom, cigg, eller höga betyg var mutor för att vi skulle bevara hans hemligheter. Jag tror även att det gick rykten om att han var närgången mot tjejerna men det har väl alla lite originella lärare råkat ut för någon gång.

Aggrosex

En gång följde jag med en tjejkompis hem efter en utekväll. Jag har aldrig haft några sexuella tankar om henne och vi skulle bara käka godis och sova ihop. När vi sedan lade oss i sängen tog hon på sig en stor djurgårdströja som nattlinne och då hände någonting.

Jag har väldigt starka känslor mot Djurgården och i det närmaste hatar deras färger. Fattar inte riktigt hur det gick till men jag blev kåt och vi, ja vi knullade den natten. Det kan fortfarande pirra till när jag tänker på hur jag nästan hatknullade henne bakifrån slitandes i den där vidriga tröjan.

Jag hatar absolut inte henne men blev otroligt upphetsad just av att liksom knulla något jag tycker jävligt illa om. Det liknar väl kanske mer något slags rollspel än riktigt hat men, det gränsar i alla fall till något man kanske ska låta bli att säga på första dejten.

Ivan rör sig igen!

I bland annat den här debattartikeln väcks mitt hopp igen. Säga vad man vill om sossarna men de har alltid tagit ryssen på allvar.

Sedan tidernas begynnelse har han låtit sig kuvas av den ena dåren efter den andra och har naturligtvis snappat upp ett och annat smuts under årens lopp. I ryssens ryggmärg sitter en nedärvd reflex som säger; gå västerut mot svensken.

Låt er inte luras av de senaste årens småkrig i söder. När östern mullrar igen kommer dess bannor att riktas över östersjön.

Ryssen hatar oss. Låt oss för guds skull inte vara naiva nog att tro något annat.

Ryssen har alltid varit och är fortfarande ARVFIENDEN. Ni spolingar som har glömt hotet från öst sviker generationer av förfäders blod, kamp och rädsla. Har ni glömt eller har ni bara förträngt? Har våra politiker svikit i folkbildningen? Jag minns i min barndom (sent 70-tal och tidigt 80-tal) hur jag gråtande av rysskräcken sökte tröst i mammas försäkran om att vi vid ett krig skulle ta oss över gränsen till Norge och NATO. Jag minns hur jag sökte tröst i skolböckernas försäkran om att vi hade världens bästa flygplan i form av J-37 Viggen. Jag minns hur morfar med sin älgstudsare skulle mota ryssen i grind tillräckligt länge för att vi skulle kunna fly. Givetvis övergick det här i tioårsåldern till en ursinnig försvarsvilja som hela den yngre generationen verkar ha tappat.

Ivans avundsjuka blickar vänder snart västerut igen. Var så säker.

Någon saknar en kompis.

Jag gick förbi den här väggen vid Fridhemsplan för ett par dagar sedan. Hoppas det ordnar sig för dessa två vänner och undrar om det skulle funka för mig?

Du som stal min tjej (kärlek). Träd fram nu för vi kommer ses ändå förr eller senare. Kontakta Nada. Jag saknar henne.

Ber om ursäkt för den dåliga bilden. längst ner till vänster står det "Kontakta Lionbar. Jag saknar honom."

Skit samma och hur som helst... I morgon ska jag upp tidigt och jobba igen. Det var några månader sedan sist och jag kan inte säga att jag saknat det. Brukar dock säga till vänner och kollegor att jag är rastlös och uttråkad om jag inte jobbar men det är en lögn adresserad till de andra hororna och potentiella uppdragsgivare.

Kanske kan jag komma med i gratisspritsrullorna igen. Bra eller dåligt? Bra för mig. Dåligt för restaurangbranchen.