Jag hatade min lärare.

Imorgon är det tänkt att jag ska skriva någon artikel för en tidning, jag som inte ens kan grunderna i grammatiken och lider av total brist på kommateringsförståelse. Som tur är hittade jag TT-språket genom en vän.

I framtiden ska jag implementera mina nyvunna språkkunskaper här på hundlivet men, till dess får ni hålla till godo med mina egna skrivregler.

Darrar på manschetten

Ivans senaste utspel i stormaktspolitiken fick världens ledare att tappa fattningen. Någon som inte bara tappade fattningen utan även brallorna, cykeln, galoppen och hela förståndet är den amerikanska senatorn Joseph Lieberman: - Till och med vår inblandning i Irak, förvisso i Afghanistan, är i enlighet med FN-resolutioner, sade Lieberman.

Öh... va? Till och med Carl Bildt hade kunnat uttrycka sig rakare än sådär utan att riskera aga från ryssen.

Nu är det ju mycket möjligt att Svd har gjort en miss i översättningen men jag fann det i alla fall lite småroligt.

Grattis Finland!

I år fyller lillebror 90 år. Det tycker jag vi borde uppmärksamma lite granna...

De flesta av oss har väl haft nåt litet mumintroll i klassen eller åtminstone nån alkoholiserad granne med dåligt humör. Vi har hört historier om finsk Sisu och vinterkriget hit och vinterkriget dit, om hur morbror Pecka och farbror Jari slog ut de sovjetiska stridsvagnarna med bara en kniv och en flaska Koskenkorva. Hur finnarna slogs för att det otacksamma Sverige skulle få leva i frihet. Hur de fick lida på grund av svenskarnas bögighet. Hur vi var alliansfria under Kriget och hur vi inte ställde upp under vinterkrigt.

Jag förstår att man som ung trevande nation försöker att hitta en identitet, och att det ofta görs genom historierevisionism och glorifierande av frigörelsernas beväpnade hjältar. Men någon måtta på självgodheten och anklagandet får det fan vara. Här har ni:

-Ni har förlorat samtliga krig ni har gett er in i.
-Ni har begått folkmord och haft koncentrationsläger med tiotusentals döda som följd. Särskilt kvinnorna gick ni hårt åt men, det passar väl bra in i bilden av er själva som machokulturens främsta försvarare.
-Ni brukar klaga på att vi var ryggradslösa under 2:a världskriget som släppte igenom några tysktåg från Narvik. Eh... Ni var ju totalt knullade av tyskarna under hela kriget.
-Efter det låg ni med Ivan ända fram till 80-talet. Inte lite heller, ni låg där på rygg med fötterna ända upp bakom huvudet och ropade efter mer mer mer.
-Det spelar ingen roll hur mycket era skolböcker berättar om hur ni "hyrde ut vissa delar av landet under några år" till Sovjet efter kriget. NI VAR OCKUPERADE och så vitt jag vet pratar man ryska i Karelen än idag.
-Era tjejer är korta, feta och fula.
-Vi skiter i hockey.

Moi, mukulat!

Det var inte bara en Toblerone. Ang. selektivt minne.

Socialtjänsten i Rosengård firar med tårta idag.

I dagens nyhetsrapportering står det lite om svenska islamister som har stupat i strid utomlands. I Expressens artikel talar man om "svenskar" och det brukar vara ett säkert tecken på att de är svenska medborgare.

Det finns väl lite olika sätt att se på dessa, våra landsmän, men eftersom detta är en ryggmärgsblogg väljer jag att snabbt reflektera utan att intellektualisera vidare. Kalla mig gärna fördomsfull och full av skit. Det rör mig inte det minsta.

De här individerna har alltså bott i Sverige tillräckligt länge för att erhålla medborgarskap. Hur kan man leva så isolerad i vårat samhälle under så många år utan att ta avstånd från den politiska islamismen? Att man sedan inte bara smygsympatiserar med dem utan till och med väljer att köpa flygbiljett och vapen för socialbidraget (arbetslösheten bland exsomalier i sverige är någonstans mellan 80% och 96% beroende på vem man frågar) övergår mitt förstånd.

En misslyckad integrationspolitik är en förklaring som, förutom många journalister, bl.a. integrationsforskare Masoud Kamali tror på: Det här är vårt problem. Det är inget somaliskt problem och inget invandrarproblem, utan ett svenskt problem. Att vi inte kan ta till vara på de resurser och den utbildning som kommer in i landet är en skam. Det största kapitalet vi har är humankapitalet. När vi inte kan ta till vara på det, utan bara ser hudfärg, är det ett beklagansvärt system. Ett system vi måste börja skämmas över, säger Masoud Kamali.

Mja, jag vet inte jag... Jag har svårt att tro på det där om att vi svenskar skulle vara särskilt benägna att diskriminera just hudfärg. Jag köper däremot att vi diskriminerar vissa kulturella särdrag. Vem vill anställa en khattuggande somalisk analfabet med islamistiska sympatier? Inte jag i alla fall.

Detta väldigt luddiga inläggs slutkläm är: Brinn i helvetet shariamuppar!

Hundens deepthroatskola

Tänk på var du gör av tungan och på munnens position i förhållande till halsen. Låtsas att du tittar efter ett flygplan och lipa som Einstein, sen behåller du den positionen och lägger dig ner, på mage eller rygg. Använd något kukformat att öva med och var lite försiktg, annars kan du få ont i halsen efteråt och inte vilja prova igen. En varning bör här utfärdas för att använda saker som kan gå sönder och fastna i halsen, t.ex. bananer eller korvar. Du vill inte hittas död, naken i sängen med en halv chorizo i halsen och hundens deepthroatskola uppslagen på datorn bredvid dig. Lycka till.

Fat girl angle shot

Hunden använder internet till annat än att bara uppröras över omvärlden. T.ex. försöker jag hitta kärleken eller ibland bara ett ligg eller en vän på diverse match making-sidor. Ett problem med denna del av internet är ju att den mest befolkas av människor som inte får någon bekräftelse eller uppskattning ute i det verkliga livet, av väl grundade anledningar. Jag har länge tänkt att blogga något om detta men som vanligt har det redan sagts mycket bättre av någon annan innan. Här t.ex.

Underdog

Brittiska Channel 4´s Dispatches sände för ett par dagar sedan en dokumentär smygfilmad i brittiska moskéer. Den ligger nu utlagd på bland annat Youtube och är därmed tillgänglig för undertecknad. Varför intresserar jag mig då för en dokumentär om skitmänniskor i ett skitland? Förutom det nästan lyteskomiska i den så finns det en annan poäng i denna historia, och det är att svensk TV aldrig skulle kunna göra en liknande dokumentär om svenska moskéer på grund av ett politiskt korrekt tryck underifrån.

Att Sverige är ett extremt politiskt korrekt och mesigt land officiellt är väl de flesta överens om. Här fungerar vår demokrati. Politikerna gör och säger det folket vill trots att de enligt deras eget intellekt och idéologiska övertygelser tänker något annat. Ta vänsterpartierna som ett exempel, enligt den traditionella vänstertanken är ju inte religion över huvud taget något att direkt hurra över, om det inte som nu bedrivs ett imperialistiskt krig av det kristna USA mot arabvärlden (muslimerna), för då är fiendens fiende din vän. Alltså förs väldigt sällan någon seriös politisk kamp från vänsterhåll mot islamisterna i samhället trots att de rimligtvis borde hata varandra. Sossarna har till och med gått så långt att de samarbetar med den radikalislamistiska organisationen Muslimska brödraskapet men det hoppas jag är ett olycksfall i arbetet.

Det var den konspiratoriska förklaringen. Den förklaring jag tror ligger närmare till hands är att man från politikerhåll ser muslimer som en minoritet, alltså är det synd om dem och vi i majoritetssamhället, med världens dåligaste samvete för ingenting, förtrycker dem. Vänsterpartierna vill gärna vara på de svagas sida, men ibland blir det så fel. De saudifinansierade islamisterna är varken svaga eller proletära, okej?

Samma sak gäller media menar jag. Gud nåde den redaktion som skulle få för sig att göra en kritisk granskning av moskéerna Stockholm, Göteborg eller Malmö utan att samtidigt säga att 99,9% av musslorna i landet älskar fred, demokrati och jämställdhet mellan könen. Kvällspressen som springer pöbelns ärenden skulle stena dem till döds i drevet trots att de inte har gjort något annat än att granska en företeelse kritiskt. Efter ett dygn i drevet skulle redaktionen i fråga krypa till korset (göra en pudel på agnostikersvenska) och hänga på i drevet mot sig själva. De skulle de kommande veckorna producera timtals med naiva dokumentärer om våran kollektiva skuld i skapandet av utanförskap och segregation som i sin tur leder till extremismen. Vi borde skämmas och välkomna fler moskéer i stan som plåster på såren. Det de missar då är att islamistisk extremism även lever och frodas fint i länder som förtrycker alla andra grupper förutom just islamisterna som styr landet. Saudiarabien är ett exempel.

Allt detta beror på oss, det svenska folket. Vi är så invanda/inlärda/inpräntade med tanken om att den svage alltid har rätt att till och med Hitler him self var Aftonhorans och en stor del av folkets gullegris tills han blev starke Adolf.

Om svar anhålles.

I dagens Aftonhoran kan man läsa ett öppet brev från Biljana Plavsic där hon gråter ut över sin situation på Hinseberg. Här kommer Hundlivets öppna svarsbrev...

Du är en av de värsta krigsförbrytarna från krigen i Jugoslavien och undrar: Varför ska jag sitta med prostituerade, mördare och knarklangare

Du är en av de högst uppsatta människorna som har dömts av krigsförbrytartribunalen i Haag och beklagar det ovärdiga i att du: högutbildad och fostrad i en ansedd familj, behöver utstå samma behandling som detta klientel, avklädning inpå bara kroppen och kroppsundersökning.

Ja du Biljana, du ansökte själv om att få sitta av din tid i Sverige. Det är få av din sort (massmördare) förunnat att få välja sådant själv. Jag hoppas att vår brevväxling kan fortsätta och ställer därför en fråga... Varför valde du Sverige, hade du hört om våra country club-liknande anstalter av någon annan Jugge? Det har ju som du säkert vet passerat en och annan landsman till dig genom Kriminalvårdsverkets grindar tidigare.

Nu är det ju så väl att man i vårat civilicerade rättssystem finns möjligheter och rättigheter såsom att ansöka om nåd hos regeringen eller att skriva brev till utsidan, t.ex. till Aftonhoran. I ditt forna rättssystem fanns nackskott eller våldtäkt (och sen nackskott) som rättighet och mutor som möjlighet. Jag kan inte låta bli att tycka att det är väldigt mycket rätt åt dig om du vantrivs under dina elva år som gäst här i mitt land. Du är en gammal kärring nu och dör förmodligen under din tid här. Du har säkert en intressant historia att berätta, och den skulle jag gärna läsa istället för ett senildement klagobrev till kvällspressen. Gör något vettigt av dina sista år i livet Biljana. Ett litet tips i all välmening bara.

Med önskan om fortsatt korrespondens./Hunden

Skitpress

Jag hittade den här artikeln via den här bloggen.

Kvällstidningarnas copy & paste från sina brittiska motsvarigheter påminner om 80-talet men, då var det sovjetisk press man ogenerat saxade ding ding värld-artiklar ifrån.

Storbrittanien är landet där vargmänniskor, telepatiska tanter, underbarn, andra freaks och sensationella "forskarrapporter" kommer från på tjugohundratalet. Kremls gamla informationsorgan har knoppat av sig till en ö i Atlanten, där den bristfälliga tandhygienen, nedsotade lungorna och dragiga bostäderna får dem att känna sig som hemma.

Gör Europa en tjänst, spräng tunneln i väst och res muren i öst.

Effekten av ett långvarigt katmissbruk.

"USA:s flygbombning innebär att USA deltar aktivt i den etiopiska aggressionen mot det somaliska folket"

/Svensk-somaliska riksförbundet

Grattis Haile Selassie I, Konungarnas Konung, Herrarnas Herre, Det Segrande Lejonet av Juda stam.

Nu har de sista spillrorna av islamisterna i Somalia lämnat landet. Så sent som för några veckor sedan hade de landet i ett järngrepp av Sharialagar.

Vad som hände var att Somalias granne Etiopien helt enkelt bestämde sig för att driva packet ut ur Afrika och över vattnet tillbaks till mellanöstern. 4000 soldater räckte för att befria hela landet, inklusive Mogadishu, från allt vad Islamism heter. Så jävla enkelt. Det hade till och med vi klarat om vi bara hade haft kuk nog. Nu är jag inte naiv nog att tro att det här är lösningen på Somalias alla problem men hellre total anarki än ordning under sharia.

Ibland är våld en väldigt enkel och bra lösning på problem. Synd bara att Sverige inte inser detta utan försöker nu i sann socialdemokratisk anda medla fram ett inflytande för de islamiska domstolarna igen.

Lösningen är inte alltid bästa alternativet

Här om morgonen när jag var på väg hem efter en stureplansstängning såg jag ett par killar som spöade en annan kille. Det är väl inget man höjer sådär jättemycket på ögonbrynen åt klockan halv sex på natten men det här var lite speciellt. Efter att de ganska snabbt hade knockat sitt offer började en av förövarna att hoppa den insomnade på ansiktet och det hela såg makabert och ondskefullt ut. Han hoppade kanske tre gånger innan de sprang iväg mot tunnelbanan och mitt håll.

Eftersom undertecknad, på fyllan, tror sig ha superhjältekrafter så ville jag upplysa ungdomarna om hyfs och sociala spelregler så, jag stoppade hopparen genom en lätt knuff och en del morrande. De började givetvis jiddra och en kortare knuffväxling skedde innan jag fick det psykologiska övertaget. När det väl infann sig tvingade jag dem med hot om våld att gå tillbaks till offret och kolla att han levde, och sen att ringa ambulans.

Nu till saken... Den smarta lösningen vid den situationen hade ju givetvis varit att låta dem springa iväg och sedan skynda mig fram till offret för att ge honom någon slags första hjälpen. Istället för att vara smart ödslade jag en massa tid på att läxa upp förövarna och sedan tvinga dem att gå fram till offret igen.

Tillfredsställelsen av att ha förnedrat de där fega kräken var dock så stor efteråt, att av alla alternativ var det jag valde helt överlägset bäst.

Den öppensinnade massan

350 000 vidriga batikkärringar och lantisar gick upp i limningarna i sin orgasmiska lycka över att känna sig fördomsfria. När tåget rullade upp över Hornsgatan nådde det självberömande jublet från åskådarna orgasmiska nivåer samtidigt som aporna i paraden applåderar publiken. Den förhärskande tanken bland alla dessa människor är: Se vad unikt öppensinnad jag är. Nej du är inte unik, du är i majoritet.

Bland de deltagande i den perifera aktiviteten, själva tåget, var det mycket mindre betoning på sex i år än tidigare. Kanske håller homorörelsen på att mogna och normaliseras? Det vore skönt om det även kunde innefatta musik- och klädsmak men det är nog för mycket att hoppas på. Vad som skulle behövas i stället för denna överspelade festival är en karneval där alla sorter är välkomna att demonstrera sina skamfyllda läggningar, sexuella, religiösa eller politiska och på så sätt öppna våra "fördomsfria" sinnen.

I stort sett är Pride ett spektakel i klass med vattenfestivalen och borde likt den läggas ned å det snaraste.

Världens fem värsta länder att leva i.

1: Norge. Detta folkloristiska disneyland ger mig kväljningar. Tänk hurtfriska, lusekofteklädda, klämkäcka göteborgare och bästkusten.

2: Nya Zeeland. Har aldrig varit där men av vad jag har sett på tv så kan man dra slutsatsen att landet består av extremsportande, adrenalinknarkande backpackers och får. På senare tid har det nog säkert flyttat dit en del lajvrollspelande alver och dvärgar också.

3: Iran. Jag gillar sprit, sex och parabolantenner.

4: Brittiska öarna. Jag gillar snygga tjejer.

5: Israel. Allt är stängt på lördagarna och modet med gula stärnor på kläderna har jag aldrig förstått mig på. Etno chick känns sååå 2005.

Jag struntade i att ta med Ryssland på listan av hänsyn till de öststatsluder som skrev i gästboken vid mitt andra blogginlägg... inte. Ryssland platsar helt enkelt inte på denna lista för att det verkar vara ett bra land att bo i. Billiga cigg, öl och fruar is the shit. Vore jag er skulle jag inte försöka flytta till Sverige hela tiden.

Trä-Hitler

I min mellanstadieskola hade vi en riktig djävul som träslöjdslärare. Han var ondskan själv och ägde de flesta dåliga egenskaper som brukar tillskrivas slöjdisar. Den skolan jag gick på då var för klass 1-6 och träslöjd började man med i fyran, om jag inte minns fel. Redan första terminen i ettan lärde man sig frukta för dagen då man skulle börja mellanstadiet och ha träslöjd i den där källaren avsedd för täljande i trä och små lintottars psyken. Ja nästan alla var faktiskt lintottar på den tiden men, det kanske jag kan orda om en annan dag.

Som tur var slapp jag ha denna Hitler i mer än någon månad varefter han ersattes av en riktigt skön och hal lirare som jag tror hette Jocke. Han var av den typen som försöker bli kompis med eleverna och lät oss sniffa lim i sexan. Det där tyckte man ju var en fantastisk utveckling av skolan, jämfört med Hitlers dagar. Nu för tiden brukar man kunna se honom driva runt på stan, käkandes fågelfrön, och dansa till ljudet av någon inre musik.

I högstadiet hade vi en gravt alkoholiserad, olycklig men snäll man som lärare. Vi brukade försöka täcka upp för honom då vi märkte att de andra lärarna var minst sagt skeptiska mot honom. Det kunde innebära att vi t.ex. fick ta på oss skulden för borttappade nycklar, eller som en gång när han var så full att han inte ens lyckades öppna dörren, så fick vi göra det åt honom. Vad vi inte insåg var att hans snällhet, som bestod i att bjuda på godis, fika hemma hos honom, cigg, eller höga betyg var mutor för att vi skulle bevara hans hemligheter. Jag tror även att det gick rykten om att han var närgången mot tjejerna men det har väl alla lite originella lärare råkat ut för någon gång.

Aggrosex

En gång följde jag med en tjejkompis hem efter en utekväll. Jag har aldrig haft några sexuella tankar om henne och vi skulle bara käka godis och sova ihop. När vi sedan lade oss i sängen tog hon på sig en stor djurgårdströja som nattlinne och då hände någonting.

Jag har väldigt starka känslor mot Djurgården och i det närmaste hatar deras färger. Fattar inte riktigt hur det gick till men jag blev kåt och vi, ja vi knullade den natten. Det kan fortfarande pirra till när jag tänker på hur jag nästan hatknullade henne bakifrån slitandes i den där vidriga tröjan.

Jag hatar absolut inte henne men blev otroligt upphetsad just av att liksom knulla något jag tycker jävligt illa om. Det liknar väl kanske mer något slags rollspel än riktigt hat men, det gränsar i alla fall till något man kanske ska låta bli att säga på första dejten.

Ivan rör sig igen!

I bland annat den här debattartikeln väcks mitt hopp igen. Säga vad man vill om sossarna men de har alltid tagit ryssen på allvar.

Sedan tidernas begynnelse har han låtit sig kuvas av den ena dåren efter den andra och har naturligtvis snappat upp ett och annat smuts under årens lopp. I ryssens ryggmärg sitter en nedärvd reflex som säger; gå västerut mot svensken.

Låt er inte luras av de senaste årens småkrig i söder. När östern mullrar igen kommer dess bannor att riktas över östersjön.

Ryssen hatar oss. Låt oss för guds skull inte vara naiva nog att tro något annat.

Ryssen har alltid varit och är fortfarande ARVFIENDEN. Ni spolingar som har glömt hotet från öst sviker generationer av förfäders blod, kamp och rädsla. Har ni glömt eller har ni bara förträngt? Har våra politiker svikit i folkbildningen? Jag minns i min barndom (sent 70-tal och tidigt 80-tal) hur jag gråtande av rysskräcken sökte tröst i mammas försäkran om att vi vid ett krig skulle ta oss över gränsen till Norge och NATO. Jag minns hur jag sökte tröst i skolböckernas försäkran om att vi hade världens bästa flygplan i form av J-37 Viggen. Jag minns hur morfar med sin älgstudsare skulle mota ryssen i grind tillräckligt länge för att vi skulle kunna fly. Givetvis övergick det här i tioårsåldern till en ursinnig försvarsvilja som hela den yngre generationen verkar ha tappat.

Ivans avundsjuka blickar vänder snart västerut igen. Var så säker.

Någon saknar en kompis.

Jag gick förbi den här väggen vid Fridhemsplan för ett par dagar sedan. Hoppas det ordnar sig för dessa två vänner och undrar om det skulle funka för mig?

Du som stal min tjej (kärlek). Träd fram nu för vi kommer ses ändå förr eller senare. Kontakta Nada. Jag saknar henne.

Ber om ursäkt för den dåliga bilden. längst ner till vänster står det "Kontakta Lionbar. Jag saknar honom."

Skit samma och hur som helst... I morgon ska jag upp tidigt och jobba igen. Det var några månader sedan sist och jag kan inte säga att jag saknat det. Brukar dock säga till vänner och kollegor att jag är rastlös och uttråkad om jag inte jobbar men det är en lögn adresserad till de andra hororna och potentiella uppdragsgivare.

Kanske kan jag komma med i gratisspritsrullorna igen. Bra eller dåligt? Bra för mig. Dåligt för restaurangbranchen.