Grattis Finland!

I år fyller lillebror 90 år. Det tycker jag vi borde uppmärksamma lite granna...

De flesta av oss har väl haft nåt litet mumintroll i klassen eller åtminstone nån alkoholiserad granne med dåligt humör. Vi har hört historier om finsk Sisu och vinterkriget hit och vinterkriget dit, om hur morbror Pecka och farbror Jari slog ut de sovjetiska stridsvagnarna med bara en kniv och en flaska Koskenkorva. Hur finnarna slogs för att det otacksamma Sverige skulle få leva i frihet. Hur de fick lida på grund av svenskarnas bögighet. Hur vi var alliansfria under Kriget och hur vi inte ställde upp under vinterkrigt.

Jag förstår att man som ung trevande nation försöker att hitta en identitet, och att det ofta görs genom historierevisionism och glorifierande av frigörelsernas beväpnade hjältar. Men någon måtta på självgodheten och anklagandet får det fan vara. Här har ni:

-Ni har förlorat samtliga krig ni har gett er in i.
-Ni har begått folkmord och haft koncentrationsläger med tiotusentals döda som följd. Särskilt kvinnorna gick ni hårt åt men, det passar väl bra in i bilden av er själva som machokulturens främsta försvarare.
-Ni brukar klaga på att vi var ryggradslösa under 2:a världskriget som släppte igenom några tysktåg från Narvik. Eh... Ni var ju totalt knullade av tyskarna under hela kriget.
-Efter det låg ni med Ivan ända fram till 80-talet. Inte lite heller, ni låg där på rygg med fötterna ända upp bakom huvudet och ropade efter mer mer mer.
-Det spelar ingen roll hur mycket era skolböcker berättar om hur ni "hyrde ut vissa delar av landet under några år" till Sovjet efter kriget. NI VAR OCKUPERADE och så vitt jag vet pratar man ryska i Karelen än idag.
-Era tjejer är korta, feta och fula.
-Vi skiter i hockey.

Moi, mukulat!